Den 22 december la jag ut på vår Facebooksida en artikel ifrån Aftonbladet med det syftet att påpeka antisemitism inom Sverigedemokraterna.
På grund av diverse reaktioner, påhopp, meddelanden och bisarra anklagelser som Vänskapsförbundet fått i kölvattnet av den publiceringen är det läge att förklara vissa saker.
Och begrepp som annars inte ska behöva förklaras.
Aftonbladets artikel är problematisk i och för sig. Att samma tidning som försvarade en klart antisemitisk publicering av artikel om påstådda israeliska organstölder från döda Palestinier, och som antydde att Israels Försvarsmakt direkt dödade Palestinier för att komma åt deras organ, låtsas vara nån moralisk kompass och en motståndare av antisemitism är skrattretande. Dessutom innehåller artikeln faktafel när det kommer till Moderaterna och har en tydlig agenda att måla upp SD som ett högerextremt parti.
Däremot är artikeln korrekt, och det var det jag ville belysa, i sin rapportering om högerextrema tankegångar och språkbruk inom SD. Till exempel lyfter artikeln fram hur finansmannen George Soros används som en antisemitisk tankefigur bland högerextrema. Att kritisera Soros är inte ett problem och olika uppfattningar om honom har sin plats och det behöver inta vara någon antisemitism i det. Det är när Soros blir representant för judiskt inflytande, pengar och makt som kritiken mot honom blir antisemitism. Detta skulle man tycka att var enkelt att förstå men sällan har det stormat så i våra kommentarfält på Facebook som när vi publicerad artiklar som förklarar detta. Och förvirringen har varit total.
Det gäller det samma för sverigedemokrater och deras väljare så som för socialdemokrater och deras väljare samt de övriga partierna: Om du inte kan stå emot antisemitismen när den kommer från ditt eget led då står du inte emot antisemitismen alls.
Så låt oss förenkla (mycket) några väsentliga begrepp.
Israel: Ett land i Mellanöstern. Här finns judendomens vagga och judarnas, som folk, ursprung. Har varit självständig judisk stat sen 1948.
Jude: En person som tillhör det judiska folket genom DNA eller som konverterad till den judiska religionen. Att vara jude är både religiöst och etniskt eller det ena eller det andra. Inte alla judar är religiösa och inte alla judar är det etniskt. Till exempel ser inte alla judar på Israel som sitt hemland även om 97% av dem inser hur viktigt landet är för judarnas beskydd och överlevnad.
Antisemitism: Ett begrepp som myntades sent på artonhundratalet för att beskriva hat mot judar. Kortfattat kan man beskriva antisemitism som: Hat mot allt judiskt. Detta hat riktar sig först och främst, och alltid i slutändan, emot judar som individer eller som folk även om det kan ta sitt uttryck som hat emot judisk litteratur, konst, stat eller vad som helst annat som kan påstås vara ”judiskt”.
Vi som kämpar emot antisemitism på daglig basis kan till exempel lägga märke till hur antisemiter kan vägra att ta till sig information om den kommer från judar eller israelisk media.
Anti-Zionism: Att motsätta sig, av en eller annan anledning, tillkomsten eller existensen av Israel, en judisk stat.
Anti-Zionism är inte automatiskt antisemitism men ofta är grunden i dagens antisemitism baserad på lögnen att judarna har stulet landet från Palestinierna och blir därför antisemitism. Jag vågar påstå att majoriteten av den antisemitism som vi bevittnar idag är byggd på denna lögn och flitigt delad av både politiker och media. Ofta ser vi svenska politiker hävda att de har inget emot judar för att sen rösta för anti-Israel/anti-Zionist/antisemitiska resolutioner has FN eller aktivt stödja antisemitiska organisationer. Till exempel är Sveriges stöd för UNRWA, den Palestinska Myndigheten och diverse organisationer s.s. B´Tselem och Palestinska Frihetsteatern en skam.
Anti-Zionism och antisemitism är inte heller varandras motsättningar. Man kan vara helt för och stödja 100% Israel som judisk stat eller även judarnas stat och på samma tid lägga fram motioner i Sveriges riksdag om förbud mot omskärelse eller import av kosherslaktad kött och därmed göra det omöjligt för judar att bo i Sverige.
I bästa fall är motioner om förbud mot omskärelse och import av kosherslaktat kött bara dumheter men i värsta fall renodlad rasism.
Och några ord på slutet.
Vänskap är byggd på tillit. Och tillit är byggt på sanning.
Det är omöjligt att lita på en som inte säger sanning och det är omöjligt att vara vän med nån man inte kan lita på.
Vänskapsförbundet Sverige-Israel i Stockholm har den målsättningen att främja relationen mellan Sverige och Israel och det gör vi med att sprida relevant information som vi tror kan stärka förbindelserna mellan länderna… eller hellre… mellan svenskar och judar. Information som är sann. Information som man kan lita på och som kan stärka vänskapsbandet mellan länderna.
Detta betyder också att vi konfronterar information, personer och organisationer samt skeenden eller fenomen som skadar relationen länderna emellan och som är baserade på lögner, felaktig information eller oärliga motiv.
Och då kommer vi till de politiska partierna.
Vänskapsförbundet tar ingen ställning med eller emot enskilda partier eller deras väljare. Vi helt enkelt belyser, välkomnar eller konfronterar de skeenden i svensk politik och partierna som har med relationen till Israel att göra och/eller judars liv i Sverige.
Vi publicerar artiklar från mängd olika medier utan hänsyn (oftast) till deras historia eller tidigare publiceringar om vad som kan påverka relationen mellan länderna eller situationen för svenska judar och vi tar oss den rätten att både applådera och konfrontera efter vad vi bedömer tillhöra varje gång.
Det samma gäller de politiska partierna. Vi har applåderat när Sverigedemokraterna har motionerat för flytt av Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem… och blivit anklagade för att stödja Sverigedemokraterna. Vi har också konfronterat, s.s. nu den 22:a, högerextrema störningar (som innehåller antisemitism) inom SD…och blivit anklagade för att ha politisk agenda emot SD samt att ha ”kidnappats av vänsterliberala krafter”.
Vi har behandlat alla partierna på samma sätt.
Alla representerade svenska riksdagspartier har på ett eller annat sätt motarbetat relationen mellan Sverige och Israel.
Alliansen höjde bidraget till Palestinska Myndigheten när de satt vid makten.
Socialdemokraterna, stödda av Miljöpartiet, erkände Palestina som stat tvärtemot all vett och etikett. Man kan inte dölja sig bakom att 137 andra länder har erkänt Palestina, det gör det inte mindre fel.
Vänsterpartiet har lagt fram motioner om förbud mot omskärelse och det röstades igenom tidigare under hösten också hos Centerpartiet även om det inte stöddes av partiledningen.
Ett förbud mot omskärelse är jämställt med att förbjuda judiskt liv i Sverige.
Men endast Sverigedemokraterna vill både förbjuda omskärelse av gossebarn och förbjuda import av kosherslaktat kött.
För de som vill läsa mer om var partierna står i frågor angående Israel, judar och antisemitism rekommenderas dessa två korta artiklar: https://judiskkronika.se/1960-2/
Och https://www.jfm.se/valenkat-vad-tycker-riksdagspartierna/
Det vore på plats om de partier som säger sig vara emot antisemitism och/eller stödja Israel som judisk stat började ta på allvar hur hat mot den judiska staten drabbar svenska judar och hur riksdagsmotioner emot judiskt liv i Sverige försämrar relationen med Israel.
Sluta använda pekpinnen på andra och ta ansvar för era egna ord och handlingar.
Det gäller väljarna också.
