Inga ord kan riktigt beskriva den senaste vecka
n i Israel och hur omvärlden, speciellt media, har reagerat.
Det började strax före Rosh Hashanah, det judiska nyåret, den 13 september när israelisk polis stormade Al-Aqsa moskén för att få tag i palestinska ungdomar som hade kastat stenar och avfyrat fyrverkerier mot besökare på Tempelberget. Mahmoud Abbas, Palestinas president anklagade då Israel för att attackera moskén och de trofasta som var där. Israeliska säkerhetspolisen hade efter att de stormade moskén och det hade varit mycket våldsamt utanför efteråt, stängt platsen temporärt.
Oroligheterna fortsatte sen med enstaka sammandrabbningar de kommande dagarna och den 16:e höll Abbas ett brandtal och sa bland annat att Palestinier skulle aldrig tillåta Israeler att besudla deras heliga platser med sina smutsiga fötter och prisade de palestinier, både män och kvinnor som trakaserar judiska besökare på Tempelplatsen.
I sitt, nu ökända tal, sa han också att han välkomnade allt blod som skulle flyta i Jerusalem, att det var ett rent blod, heligt blod på sin väg till Allah. Med Allahs hjälp kommer varje martyr att vara i himmelen och varje skadad att få sin lön.
En tydligare uppmaning till religiöst våld är svårt att hitta och effekterna lät inte vänta på sig….
Den 30:e september höll Abbas ett tal hos FN i New York där han anklagade Israel för allt möjligt och önskade efter internationell hjälp mot Israel samt uttryckte sin önskan om att Palestina skulle bli fullvärdig medlem i FN. Han avslutade sen med att hävda att hos palestinier är det ”Palestinian culture of peace” (palestinsk kultur av fred) som dominerar deras liv.
Den 1:a oktober blev Eitam och Naama Henkin brutalt mördade i sin bil när de saktade ner för att svänga. Två palestinier körde emot dem, öppnade eld och avrättade dem. Naama dog på plats men Henkin lyckades kliva ur bilen och öppna bakdörren och säga till sina fyra barn i åldrarna 4 månader till 9 år att fly. Sen sjönk han ihop och dog.
Hamas kallade det hänsynslösa mordet för ”hjältedåd” och palestinier dansade av glädje både i Gaza och Judeen och Samarien.
Dock inte alla. Många palestinier föraktar denna terrorism och tycker att firandet av dödandet på barn och vuxna är vidrigt och har fördömt och skrivit om sin avsmak… och det är starkt gjort att ensam stå upp emot alla runt omkring sig.
Det som kom att följa kan man inte beskriva på något annat sätt än en våg av våld. På sex dagar har det varit över 60 attacker på Israeler och våldet eskalerar varje dag. I dag, fredag, har jag tappat räkningen men det senaste jag har sett är att sex Gazabor blev dödade av israeliska soldater vid en gränsstation i norra Gaza när ca 200 palestinier försökte brytas igenom.
Det som helst sticker ut är åldern på gärningsmännen. Det är ungdomar runt omkring tjugo år som utför största delen av våldet. En 19 år gammal palestinsk tjej som stack en israelisk man i ryggen med kniv men blev skjuten hade lämnat ett brev till sin mamma där hon säger att hon kommer att bli martyr och det är hennes önskan.
Är det årtionden av indoktrinering genom skolböcker, barnprogram på TV, att se gator och torg döpta efter terrorister och glorifiering av martyrskap från palestinska ledare ss. Abbas och Haniyeh som vi bevittnar?
Jag anar det. Den unga generationen är uppvuxen med att Israel och judar är apor och svin som har stulit deras land och slaktar dem varje dag. Till kommer sen religiös fundamentalism och patriotism samt den känslan som palestinier bär på att de är ensamma i en värld som varken bryr sig om dem eller vill hjälpa dem.
Det var bara tidsfråga innan dessa ungdomar ”exploderade”. Sån situation är inget annat än en krutdurk som väntar på att tändas…
Medias roll har varit… jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Ofattbar. Overklig. Antisemitisk?
När en 19 år gammal palestinsk pojke attackerar fyra personer med kniv, bland dem ett tvåårigt gammalt barn, dödar två och blir sen skjuten av israelisk polis, då får vi läsa att ”Palestinier sköts till döds” i svenska tidningar. Och på det sätter har det varit NÄR det har rapporterats. Ty det hörs inget om allt våld utfört av palestinier överallt i Israel den senaste veckan om inte en palestinier skadas eller dör.
Att alla liv är lika mycket värda går inte att se i jämställdhetens land.
Utländsk media har varit likadan. BBC har skrivit i samma anda och svenska tidningar, så ock de isländska och många arabiska.
Vad som kommer att hända den kommande veckan är omöjligt att veta. Nir Barkat, Jerusalems borgmästare, har bett alla vuxna israeler som har vapen och vet hur de skall använda dem, att ha dem på sig och använda dem vid behov…och med tanke på att alla vuxna israeler har tjänstgjort i armén då kanske det hjälper…låt oss hoppas i alla fall… men mer vapen på gatorna är inget man gärna vill se….
Förr eller senare, om våldet fortsätter och just nu ser det inte ut för att minska, blir Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister, tvungen att sätta in armén för att försöka öka säkerheten samt hårdare gränskontroller och ökade spänningar mellan den judiska befolkningen i Israel och den arabiska.
Med tungt hjärta önskar jag alla judar nära och fjärran Shabbat Shalom.
Viktor.
